Rosenrot er en flerårig urte som kan bli opp til tre
decimeter høy og som ofte vokser i tette tuer.
Stilkene er ugrenede med ganske tettsittende blad.
Bladene er lyst grågrønne, kjøttfulle, flate og blad-
kantene er hele eller lett småtannede.



Rosenrot blomstrer i juni-juli med gule blomster som
sitter i en tett samling. Arten er tobygger (?) og har
enkjønnede blomster som sitter på ulike planter.
Hanplanter har vanligvis blomster med åtte standere.
Hunplanter har tettere blomsterstillinger med fire
pistiller (?) som utvikles til røde kapsler. Kun sjeldent
forekommer blomster med tokjønnede blomster.



Rosenrot kan neppe forveksles med andre arter.

Den vokser vanligvis på fuktig mark, ofte ved klipper.
Sjelden på sydøstlandet, men ellers vanlig. I nord ofte
helt ned til kysten.

Rosenrot ble i eldre tid plantet på takene i den tro at planten ville beskytte mot lynnedslag og brann. Dette førte merkelig nok til at man senere brukte planten som middel mot brannsår..... (Norsk Naturleksikon, Det Beste AS, 1978)

Artsnavnet rosea kommer av Rosa som er det vitenskapelige navnet på slekten roser,
navnet henspeiler på roten som dufter av roser.
Rosenrot oppgis allerede av Carl von Linné (1755)
som svenskt navn på arten.

"Af färska roten kan man destillera så wäl et watten som en Olja, som har Rosenluckt;
i synnerhet skulle det senare tyckas löna sig, om sådant werkstäldes på något dertil tjenligt
ställe i Lappmarken. Den utrikes ifrån kommande och ofta förfalskade, men likwäl ganska
dyra Rosenoljan skulle derigenom ej allenast kunna undwaras, utan den Lappska troligen
med fördel utföras...
...Rifwes den [roten] fin på et refjärn och stötes sedan wäl i mortel med osaltadt Smör,
fås deraf en Salfwa, som på Island, Grönland och Färöarne med fördel nyttjas i elaka sår.
Rifwen, lagd i linne och wärmd öfwer glöder samt warm pålagd skall stilla reumatisk wärk.
Man kokar ock friska roten i watten, och lägger linneklutar doppade i spadet öfwer
hufwudet i swår hufwudwärk."